HemBLOGGSkillnaden mellan munblåst glas, kulturglas och floatglas

Skillnaden mellan munblåst glas, kulturglas och floatglas

2019-06-19 0 kommentarer

DOFAB har fått ny hemsida och därmed även ny blogg! Med anledning av det så återpublicerar vi ett av våra första, och mest populära, blogginlägg någonsin – det om glas. Inga fönster utan glas. Så enkelt är det. Men glaset har inte alltid sett likadant ut, och en vanlig fråga som vi får från er är: vad är skillnaden mellan munblåst glas, kulturglas och floatglas? Det ska vi försöka reda ut!

Konsten att blåsa glas utvecklades i Syrien för att senare spridas vidare till Europa där de tidigaste glashyttorna fanns runt klostren. Via munkarnas resor spreds kunskapen om glastillverkning norrut. Det är först på 1600-talet som glas börjar tillverkas i större skala och i Sverige grundas Kungsholmens glasbruk 1676. Under mitten av 1700-talet börjar framförallt Småland bli känt för sina många glashyttor och unika hantverksskicklighet.

Kosta glashytta i Småland
Interiör från Kosta glashytta, 1800-talets mitt. Målning av Anna Ödman cirka 1925 efter ett original av Kilian Zoll (1818–60).

Munblåst glas eller cylinderglas var vanligt i Sverige fram till 1930-talet. Vid denna metod blåses glasmassan till en bubbla som pendlas till en cylinder. Cylindern skärs sedan upp så att en glasskiva kan vikas ut. Vanligtvis har glaset en tjocklek på 2-3 mm. Karaktäristiska drag hos de munblåsta glasen är den tydliga, men ändå diskreta, ytstrukturen och bubblorna i rund eller oval form. Alla varianter, från inga bubblor till ”skummande”, kan produceras. Detta skapar nästan oändliga kombinationer av struktur- och färgmöjligheter.

1904 uppfanns en ny metod för att framställa glas – maskindraget glas, där glasmakarna med hjälp av en maskin kunde dra ut glasskivor ur en glasmassa. Du känner igen detta glas på de karaktäristiska dragränderna som bildades när glasmassan drogs mellan ett antal valsar. Det liknade munblåst glas och hade ränder efter valsarna – därav att detta glas även kallas just kulturglas eller valsat glas. Detta är den vanligaste typen av glas fram tills 1960-talet. Idag är kulturglas det vanligaste vid renoveringsobjekt när man vill nå en gammal stil på fönsterna till en mer modest kostnad än munblåsta glas. Unikt för kulturglas är fortfarande en viss vågighet som ger förvrängningar när man ser ut genom glaset. Variationen från svag till kraftig vågighet skiftar mycket och ofta är det inte förrän fönstret är på plats som man kan se hur glaset ter sig och hur vågigt varje dragning blivit.

Maskinglastillverkning
Maskinglastillverkning i Glava, Värmland. Bild från Glava Hembygdsförening.

1952 introducerades floatglasmetoden av the Pilkington Brothers. Floatglasmetoden är en metod för produktion av planglas som innebär att glasmassan får flyta på en bädd av smält tenn, vilket ger en mycket plan yta. Denna plana yta ger bättre ljusegenskaper, och ljuset reflekteras i samma vinkel över hela ytan till skillnad från äldre glas. Nytillverkade fönsterglas består vanligtvis av floatglas.

Hos oss kan du välja nästan vilka glas du vill. Vi arbetar med energiglaskassetter där du har en ädelgas mellan glasen som är hermetiskt tillslutna. Det ger en bättre energieffektivitet, ett naturligt UV-skydd och du har bara 2 sidor att putsa oavsett om du väljer 2-glas – eller 3-glas energiglaskassett.

Oftast är det så att du vet vilken funktion du vill ha men inte vilket glas för att nå dit. Som till exempel solskydd, ljudreducering och insynsskydd. På vår nya hemsida beskriver vi de vanligaste glasen men det tar alltså inte slut där – utan du är hjärtligt välkommen att kontakta oss och fråga om andra glas och funktioner!

Bra länkar för mer information om glas är Glasbranchens Förening och Glasbranschens teknik och utbildningscentrum.

0 kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *